Hanna

Igår var det riktigt trevligt. Riktigt, helyllemysigt trevligt. Middag, helgalen julklappslek och massor av prat om det gågna året var den stora happeningen hos Ellen denna lördagskväll. Jag kommer knappt ihåg senast vi träffades hela bunten, det känns som en halv evighet sedan och det var verkligen mys att få reda på vad alla pysslat med på sistone.

När klockan började närma sig midnatt och några stycken hade droppat av, kom vi på idén att vi skulle berätta det värsta och det bästa med vårt 2007. När jag satt där och funderade på allt jag gjort, kom jag fram till att 2007 nog har varit det mest omvälvande året hittills i mitt liv. Eller ja, med tanke på att jag inte riktigt är säker på vad som skett vilket år, så tar jag mig rätten att påstå det i alla fall. Så, vad var nu det värsta och det bästa med mitt 2007?

Jag tycker att vi börjar med det värsta:
Tidig morgon i juni. Jag har tillbringat natten hos pojken som stulit mitt hjärta för about a month ago. Han ser allvarligt på mig när han skjutsar mig till bussen, och säger att det här inte funkar mer. Han tycker om mig, men vi är för olika. Visst, ett hårt slag att ta, och visst blev jag ledsen. För att spä på detta trevliga samtalet, så kommer det fram att han har varit otrogen mot mig. Tack för den säger man då. Nej, verkligen, tack för att du först krossar mitt hjärta och sen stampar lite till på det. Tackar så mycket.

I perspektivet av världssvält, misshandel, mygg och misär, så kanske inte mitt värsta med 2007 var så illa. Men för mitt hjärta, som trots att det utan problem förälskar sig i första bästa sötnos, fick det tufft. Det har liksom lite svårt att lita på folk nuförtiden.

Nej, deppiga blogginlägg är inte kul. Mitt 2007 har haft sina ljuspunkter också:
Barcelona. Bara det att jag fick en sådan vän i den spanjorskan jag bodde hos, det var underbart. Och vår klass, 9b1 (r.i.p.) fick en helt annan sammanhållning under den veckan som vi tillbringade där nere. Alla var med alla, och det var så underbart skönt att kunna njuta av livet.
Sedan var ju inte Barcelona, second time around, så fel heller. Carro, jag och Mariona, härlig blandning, härligt tempo och ytterligare en härlig vecka. Så sommaren borde vara, alltid.
Sedan har några små händelser påverkat väldigt mycket. Ett av mina absolut bästa lär ha varit att jag äntligen vågade sluta med fotbollen efter åtta års klumpigt dribblande. Jag ångrar mig inte.
Även 2007:s andra halva har visat sig intressant. Ny skola, nya lärare, ny klass. Och det ser ut att bli riktigt, riktigt bra!

Sammanfattningsvis, så borde jag väl ha gjort en del saker annorlunda i år. Men vad tusan, 2008 har bra förutsättningar för att bli ett sjuhelsikes bra år det med!

/HM