Hanna

Igår var SÅ BÄST. Jag har ju tjatat om ett tag (känns det som) att jag har varit partysugen.. och igår fick jag mina behov stillade en aning! Dansade som en galning, damn vad jag kände mig snygg och det kändes som om jag pratade med massor av nya människor. Okej, jag överdriver, men jag tyckte ändå att det här var en av de bästa kvällarna på länge. Visst, det var några små incidenter (inget som jag var inblandad i) men annars var festen i allmänhet väldigt lyckad. Och jag älskar när folk blir glada och överraskade för presenter, det måste ju nästan ha varit det bästa på hela kvällen! Så många kramar som utbyttes där alltså, hjälp vad glad man blir!

Men ikväll, åh, vad segt! Ensam hemma på halloween, och jag vet inte ens om jag orkar bjuda hit någon. Det skulle vara för att slippa vara ensam när allt folk börjar ägga vårt hus (jag vet ju att det kommer att ske, bara att acceptera att min stad är full med omogna skitungar som älskar att sabba folks humör och hus). Jag tycker inte om när folk skräms, så är det.. varför måste vi bo i det huset som ligger bäst till för äggning i hela det här jävla samhället?

Nej, Idol och godis. Hjälp vad jag är sugen på brieost... och revbensspjäll. En sväng till affären får det nog bli.. köpa slut på föräldrarnas hemköpkort kanske?

/HM

...dudumtudum, vilken onödig dag idag har varit. Vaknade av en sinnessjukt hög knackning på dörren, det var hantverkarna som skulle kommit halv åtta som kvart i nio kom och meddelade att de inte skulle komma förrän elva. Och sen kom de inte förrän tolv. Slutsats? Om man inte kan passa tider ska man alltså bli hantverkare!

Sedan lagade jag mat, och skala potatis är inte min grej. Men alla naglar klarade sig den här gången, yey! Och soppan blev till och med riktigt mumsig.

Och vad ska jag göra nu med resten av min dag? Absolut ingenting nyttigt. Eller socialt. Hua, vad jag skulle vilja hitta på något! Men jag får la nöja mig med de kommande dagarna...

/HM

Idag var en mysig dag. Stan med några kompisar (visserligen färre än planerat, men det var faktiskt inte vårt fel!) och fixade lite grejer inför veckan som kommer. Gissa vem som kommer att vara en liten röd djävul på lördag? Och gissa vem som tror att ingen kommer att komma? Men om det visar sig att vi blir typ fem pers så får vi väl ändra om till en middag. Det kan också blir riktigt mysigt! (Mys är förresten ett av mina favoritord... kanske för att jag gillar själva myset i sig så mycket?)

Jag längtar som en galning till torsdag. Jag kommer inte känna en jävel, men jag längtar efter att bara få festa lite.

Idag är det förresten den 28:e igen. Fem månader med min allra bästa Johan. Och ju mer jag räknar på det desto långsammare går tiden till januari. Det har varit tre månader kvar tillls han kommer hem i en månad nu. Åh, vad skulle jag inte ge för att ha honom här nu?

/HM

Idag har jag inte gjort något nyttigt alls. Eller bara nytta? Det beror lite på hur man ser det. Stryka i en timme, duscha och planera party måste ju ändå falla in under nytta-kategorin, kan man ju tycka.

Nu blir det i alla fall en "fest" på halloween, och den andra ser ut att kunna få bli den med! Härligt, tycker jag. Sen att jag egentligen måste fixa tusen saker inför båda festerna, det får bli ett senare problem. Men jag vet bara att jag tycker att det är härligt att ha något att se fram emot.

Dansa som en galning framför spegeln till superhög musik är förresten väldigt bra träning.

/HM

Lördag och söndag på styrsö, och nu är jag trött igen. Men inte ledset trött, för baske mig, jag har ju lov! Men i alla fall, lärde känna en del nya tjejer nu i helgen, satte en del rena toner (och en del förfärliga) och åt en gigantisk mängd mat. Men nåja, nu slipper folk klaga på att jag ätit för lite åtminstone..

Förhoppningsvis så blir det några/någon halloweenfest i veckan, men med min vanliga tur kanske ingen blir av... men jag vill festa loss lite, det var så längesedan nu! Fan, jag behöver bara få släppa taget en stund...

Men att få göra något på lovet ska väl inte vara ett problem? Om någon vill hitta på något, så är det bara att höra av sig!

/HM

På tv just nu går låten One, ni vet, den med U2 och Mary J Blige. Den låten, om något, påminner mig så otroligt mycket om fransmännen. Visst kan väl ingen ha glömt varför jag kopplar så? Tänk att det ändå var.. två och ett halvt år sen. Ibland känns det som om det var minst tio år sedan, oftast som om det var nyss. Samma sak med barcelona, jisses, det var ju verkligen nyss, eller hur? Men det skulle ju inte bli samma sak om man åkte tillbaka nu, inte alls. Ändå sitter jag här och hoppas på att resan till Paris till våren ska bli av, med nya människor som jag nog trots trivs bättre med än  åtminstone min fransyska. Hua, henne ska vi ta och radera från minnet, och skapa nya minnen av Paris som den underbara stad det är!

Nyss satt vi samlade runt våra tekoppar och ämnet tacksamhet kom upp. Att jag skulle vara dålig på att visa min. Jag tog faktiskt rätt illa vid mig.. om det är något som jag gör så är det att alltid tacka. Jag må vara hemsk ibland (ofta) men jag försöker att uppskatta vad andra gör för mig. Men uppenbarligen har jag misslyckats med det..

Och frågan vad jag vill ha i julklapp kom också upp. Jisses, jag hade helt glömt bort det här med julen, eller åtminstone att det är meningen att man ska få gåvor då. Jag önskar mig ju inget särskilt, eller ja, det enda jag vill ha kan jag inte få lagom till jul.. så varför ska jag då önska mig något annat?

/HM

Okej, jag erkänner: jag är en hormoniell liten bitch. Och det här är mitt tredje inlägg på en och samma dag, jisses! Säger det något om hur mycket mitt humör pendlar? Och idag har jag ändå varit hyfsat lugn...

Men nu är jag (tillfälligt) lycklig. Fyra timmar har jag pratat med min älskling, och idag kändes det så otroligt bra. Jag saknar honom mer än vad jag trodde var möjligt, jag längtar ihjäl mig efter att han ska komma hem till mig. Men eftersom jag nu lärt mig att allt jag kan göra är se och lyssna och prata med honom (hallå, det utelämnar ändå en rätt viktig bit!) så är jag fullt nöjd med att få ha känt hans närvaro en så lång stund i sträck!

Jag förstår egentligen inte vad jag har gjort för gott för att förtjäna en sån kille som han. Jag förstår oftast inte att jag förtjänar att vara lycklig, även om jag förstås är ledsen nu nästan hela tiden av saknad, men ändå. Johan gör mig lycklig. Och gud vad jag älskar honom för det!

/HM

Jag tar tillbaka att det här är en bra dag. Nu är visst gråten tillbaka i halsen. Allt jag vill är att vara i din famn. Det är det enda jag vill just nu.

Nu är jag sådär trött igen. Och på konstigt humör. Vilket är konstigt, för igårkväll var jag så otroligt lycklig. Jag stod där mitt i publikhavet framför det band som jag nog trots allt tycker bäst om av alla, jag dansade utan att bry mig om vem som kollade, hur ful jag såg ut. Jag bara lät musiken ta över. Jag skrek ut texten och hoppade som en galning, äkta lycka. Hua sicken underbar kväll!

Men idag är jag sådär trött. Var ute och körde (eller ja, parkering fortfarande) och det gick väl okej. Känner att jag har hyfsad koll på mina skolarbeten, eller ja, man kan väl ändå hoppas... Men jag vet inte, knasigt är det ändå.


Men aja,  jag antar att jag har en bra dag idag i alla fall. Så nu ska jag bara klara mig igenom en vecka till, och sen har jag lov!!  Och om det är någon som vill skapa en halloweenfest - för det vill jag - så hör av er!

/HM

http://www.youtube.com/watch?v=o1Cp1AFMiN0

Här är en länk till Navid Modiri & Gudarnas nya video - Telefonsvaren. Ack vad de är snygga och braiga och åh vad jag längtar till ikväll!

/HM

Jag har slutat tycka att mitt liv är intressant. Alltså, visst, det är väl trevligt, men inget som jag skulle rekommendera till någon annan. Jag diskuterade igår med en kär vän att nu är den tid då man egentligen har det lättast, för man slipper allt ansvar. Dessvärre för oss stackars tonåringar så är det även nu som hormonerna kör sitt eget lilla race.

Nu i veckan har humöret pendlat upp och ner, hela tiden. I måndags var jag först trött och tjurig för att jag fick gå runt ensam på stan innan kören, seeeegt. Men sedan promenerade jag bort till järntorget och sedan genom haga, och satte mig till slut i hagaparken. Harmonisk, till 100 %: Denna energin höll i sig resten av kvällen, till och med när jag kutade till bussen och fick stå hem, sedan även när vi hade lite filmkväll. Det var mys.

Igår mådde jag också bra, delvis i alla fall. Kort skoldag, på eftermiddagen fika och ärenden med en annan kär vän. Det var inte fel det heller.

Men idag, usch. Humöret har precis störtdykt, och det är lite svårt att se vad som ska vara så himla bra med att vara jag. Även om jag försökte bräcka en kompis med att jag var bättre idag, så tror jag inte ens att jag övertygade mig själv. Känns gött att ha så höga tankar om sig själv.

Men nej, skärpning (hur ofta behöver jag inte säga det?). Helgen kommer att bli bäst på länge, om jag bara tar mig samman, och jag har inget jobbigt i skolan fram tills dess. Så nu ska jag bara sätta mig och vänta på skolfotot, som några redan fått. Jag tycker att jag blev skitsnygg, och det har jag aldrig tyckt förut (kan bero på att jag egentligen inte ser mig som snygg, men ändå). Jag får väl glädjas över det lilla. Och jo, om ingen räknar ut det, så är det min kära klass vi ser på bilden.

À bientôt!

/HM