One Barcelona comin' up!
Imorgon - Barcelona
Måndag - Träffa D. på plaza catalunia klockan 11.00
Onsdag - Lunch med M. och familj klockan 13.00
Är vi laddade? Är vi pepp på att vara jättetrevliga? Ser vi fram emot det här?
Mjo, antar det. Men just nu är jag mest trött. Inte så att jag inte längtar ihjäl mig, men nu börjar jag bli lite nervös. Jag ska träffa folk som jag inte träffat på en halv evighet; vad säger man till sådana? Nåja, det kommer nog bli en sjuhelsikes vecka i alla fall.
Igår var det filmkväll hos F. Hans födelsedag skulle firas, men min blev lite firad också. Nödproviant i en låda med en väldigt smickrande bild på mig fick jag. Trevligt överraskad blev jag, minsann!
Hemlagad pizza och paj stod på menyn, det var mumsigt det. Två av F:s mer manliga vänner var med också, den ena kompenserade för den andres brist på prat. Och jag vet inte riktigt om jag bröt någon etikettsregel (i vilket fall som helst inte den med att man ska vänta med att börja äta om man är färre än åtta), när jag la upp mina ben tvärs över hela soffan och dess ockupanter. I sådana fall ber jag väl om ursäkt.
Idag har jag packat. Och varje gång jag tror att jag är klar så kommer jag på något nytt som jag har glömt. Jag tror faktiskt inte att det går att vara färdigpackad, någonsin!
La grande finale ikväll. Och jag blir kommer att hålla tummarna för de dära synkade brorsorna. De är ren glädje.
/HM
Måndag - Träffa D. på plaza catalunia klockan 11.00
Onsdag - Lunch med M. och familj klockan 13.00
Är vi laddade? Är vi pepp på att vara jättetrevliga? Ser vi fram emot det här?
Mjo, antar det. Men just nu är jag mest trött. Inte så att jag inte längtar ihjäl mig, men nu börjar jag bli lite nervös. Jag ska träffa folk som jag inte träffat på en halv evighet; vad säger man till sådana? Nåja, det kommer nog bli en sjuhelsikes vecka i alla fall.
Igår var det filmkväll hos F. Hans födelsedag skulle firas, men min blev lite firad också. Nödproviant i en låda med en väldigt smickrande bild på mig fick jag. Trevligt överraskad blev jag, minsann!
Hemlagad pizza och paj stod på menyn, det var mumsigt det. Två av F:s mer manliga vänner var med också, den ena kompenserade för den andres brist på prat. Och jag vet inte riktigt om jag bröt någon etikettsregel (i vilket fall som helst inte den med att man ska vänta med att börja äta om man är färre än åtta), när jag la upp mina ben tvärs över hela soffan och dess ockupanter. I sådana fall ber jag väl om ursäkt.
Idag har jag packat. Och varje gång jag tror att jag är klar så kommer jag på något nytt som jag har glömt. Jag tror faktiskt inte att det går att vara färdigpackad, någonsin!
La grande finale ikväll. Och jag blir kommer att hålla tummarna för de dära synkade brorsorna. De är ren glädje.
/HM
Kommentarer
Trackback
