Fredagstrött

Snart kommer några kära vänner hit för lite film/idol/äta chips/umgås. Jag är egentligen trött nu, men jag ser fram emot deras sällskap. Det brukar alltid bli så trevligt så.

Jag inser lite då och då hur olika vänner jag har, och hur olika jag beter mig beroende på vem jag är med. Här skulle många säkert påstå att jag ändrar mig efter trycket, men det är bara delvis sant. Jag har en tokig sida som behöver få ta minst lika stor plats som min lugnare sida, och i olika sällskap väljer jag vem jag vill visa. Alla skulle inte tycka om hela mig, acceptera, javisst, men verkligen älska? Eller, jag underskattar dem nog. När jag väl låter folk komma nära (som jag ofta gör) så ser de hela mig, eller ja, nästan. Vissa sidor av mig vet bara jag om. Ingen får någonsin veta hur hemsk jag kan vara egentligen...

/HM

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0