Vår gråskaliga värld

Jag börjar lite smått ge upp hoppet om ett tillfrisknande och ska börja acceptera att jag verkar bli sämre varje dag. Spännande måste jag säga att det är, att se hur dåligt jag kommer att må om en veckan om det fortsätter i den här takten. Men förkylningar brukar väl ge upp till slut, right?

Har faktiskt tagit mig samman lite idag och gjort svenskauppgiften som vi fick för en vecka sedan. Jag känner mig duktig. Och trött i huvudet. På hela den här veckan har jag inte orkat arbeta med något alls, eller, jag har läst i min engelskabok. Men matte, språk, resten.. det är bara för ansträngande. När febern skjutsas på bara av att jag lämnar sängen är jag inte så pigg på att riskera hela hälsan. Men som sagt, jag har gjort svenskan, värt lite cred? Uppgiften gällde ont och gott, något som jag egentligen inte anser existerar. Vi lever våra liv i en gråskala och vad som anses gott eller ont är så olika från en människa till den nästa.

Nej, det är ju trots allt fars dag idag, snart ska han firas med presenter och blåbärspaj. Vi får hoppas att jag inte svimmar innan dess bara, för nu börjar det snurra.. dags att ligga ner en stund?

/HM

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0