Hanna

Jag har väldigt svårt att ta till mig mitt liv just nu. Det här med att leva i nuet verkar nästan vara en omöjlighet.  Jag lever för morgondagen, för nästa helg, nästa månad. Nästa år. Jag vill inte acceptera förändring, även om den inte går att undvika längre.

Och jag inser att det här inte låter vettigt. Jag vet inte ens vad tusan jag babblar om. Jag vill bara att allt ska bli enkelt igen. Och jag vill orka vara lycklig.

Ja, kanske nästa helg.

/HM